Jaha efter helvetes-vistelsen i Henriks stuga var det ganska lugnt i 2-3 månader, nu ska ni få höra hur "turen" fortsätter.

Jag och Josefine var på Tunagården och sökte praktik, allt gick bra vi fick praktikplatserna och skulle gå hem till Josse å chilla.
Som vanligt är jag ovaksam och tittar mig inte omkring för eventuella "faror". Så helt jävla plötsligt trampar jag i nån meningslös, irriterande jävla jord-grop, och vad händer ? Jo men givetvis trampar ja snett som fan, med samma fot som i stugan, samma kvävande och irriterande smärta, som en dålig jävla repris.
Josse å hennes dryga 50kg drar upp klossen(jag) på ryggen och börjar gå, inte nog att hon hade ett ton på ryggen, jag grin-skratta som nå maniac samtidigt.

Vi sätter oss en bit bort på en blöt stenjävul och jag ringer Henrik "JAG HAR KNOSAT FOTEN, SAMMA SOM I STUGAN"
Då befann han sig hemma som vid tidpunkten var i Antnäs.
Cirkus 5min senare var han på plats, på tuna.
Han lyfter in mig i bilen och säger, "vi kan fara å köpa morötter å dip".

Jo tack älskling, han är söt när han försöker muta bort min smärta.


Happy feet